Fortsatt tänkande...

Gårdagens händelse På Resecentrum i Skövde har väckt ännu mer rädsla! Vet inte om jag vågar åka buss ensam mer till Skövde, eller ensam med Walther. Ska man åka med Walther får man ju be han va tyst. Och det är helt åt helvete fel! Han kommenterade en sak och någon annan reagerar hotfullt! Walther verkar inte ha påverkats! Tacksam att jag under Walthers snack om tåget utanför fått fram film i min mobil och gett han min mobil o hörlurar. För det var lika mycke han som hotades som jag. Även tacksam för att bussen kom som den gjorde. Nu när alla sover omkring kommer verkligen rädslan fram. Precis vad som helst kunde ha inträffat! Jag vet att det är mycket skit på resecentrum i Skövde, men ibland har man inget val än att åka dit. Bilen var på reparation och jag kunde inte göra annat än att ta bussen. Det går vakter på resecentrum. Och gjorde säkert nu också, men vi satt i nästan längst ner i ena änden av byggnaden och de går fram och tillbaka. Men hade jag sett dom hade jag påkallat uppmärksamheten och bett dom vidta åtgärd. Jag hade kunnat lämna och leta reda på dom, men skulle ju med bussen ut till KSS och hade redan pressat schema för att hinna till Walthers läkarbesök. Walther verkar tack o lov inte ha påverkats! Men händelsen har påverkat mig och jag är rädd! Tusen tankar far i huvudet av detta och jag kan inte sova:( Tacksam att min fine pojke inte påverkats (va vi märkt) utav dagens händelse. Min fina duktige pojke! Hur det är med han o örat tar vi senare! Ska försöka sovande! Måste! Men dagens händelse har satt stora spår i mig!

Rädsla, oro och ångest!

Ganska vanligt förekommande i mitt liv, men nu ska jag skriva ut annat perspektiv. Inte utifrån mitt dåliga mående psykiskt. Alltså blev illa berörd och förbannad i Skövde idag. Åkte bussen med Walther till KSS idag för återbesök. På resecentrum fick vi vänta några minuter mellan bussarna. Vi sitter och småpratar vid vår gate och Walther blir lite upprörd för att godståget som står på spåret utanför är nedklottrat. "Man får inte göra så, man borde ringa polisen mamma"  Strax innan kom det in en ung tjej och en kille, och sätter sig mellan vår gate och gaten bredvid. Killen är märkbart påverkad, tjejen stöttar honom om tar hand om honom och får han att sätta sig. Dessa ungdomar är i 15 årsåldern kanske. Han nämner nåt om hash. När Walther har diskussionen om klottret och att man borde ringa polisen så reser sig killen upp och går framemot oss och säger "va fan är polisen här?" Jag svarade att "nej, den är inte här" (den hade kört utanför innan) och killen blänger och närmar sig oss och säger nåt om "fan jag tror du ljuger" tjejen fick tag i honom, hade hon inte varit där hade han garanterat gett sig på oss! Jag blev skiträdd, hade inte Walther haft min mobil o sett på film vet jag inte hur han reagerat! Bussen kom precis, men jag ångrar mig att jag inte ringde polisen när vi satt oss på bussen, killen hade ju inte hört oss då. Men samtidigt ville jag inte jaga upp Walther!  Men jag undrar var är pojkens föräldrar?? Vart tog föräldraransvaret vägen? Detta var idag en vanlig vardag strax efter 13. Ska inte pojken va i skolan?? Blev så illa berörd av detta och tyckte synd om tjejen men måste ge henne beröm över hennes lugn att få honom att sluta bråka trots hotfullheten. Hoppas någon annan reagerade och gjorde något åt detta.  Men sitter med klump i magen och ånger att jag inget gjorde! Skulle kunna ringa soialtjänsten i Skövde imorgon. Har ju pojkens förnamn. Eller ringa polisen nu? Alltså han rabblade massa om att han inte ville till polisen igen så de känner säkert till honom. Är så kluven. Vet fler som sett detta par i Skövde idag och reagerat också. Var så rädd efter detta idag! Och varit fundersam om jag gjort rätt eller inte...

Tankar om mors dag!

Mors dag är en bra och viktig dag! Gillar dock inte det kommersiella med den riktigt! Alla speciella dagar och högtider i Sverige har blivit allt för kommersiella! Jag säger inte att man inte ska köpa presenter och blommor till mamma på mors dag, jag menar bara att man inte behöver köpa snordyra presenter, eller att affärerna inte behöver ha specialpriser (som är ruggigt dyra ibland) bara för att det är mors dag. En del ska överdåda med dyra smycken mm. Vill jag ha ett halsband speciellt från Walther köper jag det själv. Han kan ju inte och Peter gör det inte. Nåja jag fick välja en ring när Peter beställde lite grejer på internet. Dock har den inte kommit. Men tror att den kostade runt 50kr eller nåt. Ingen äkta vara, men det va tidsbegränsade erbjudanden typ. Tror det hette Geek eller nåt! Och jag är glad och tacksam för den!  Men kan det inte va lite som förr? 1920 skulle man fira Mors dag såhär: 
1. Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång. 2. Mor hälsas om morgonen med sång av barnen. 3. Hon bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd, berett av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva. 4. Henne beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska. 5. Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar. 6. Frånvarande barn hälsa Mor med brev eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahållas för mors dag. Ledighet från hushållsarbetet vid denna tid var för en kvinna ovanligt, vilket gör dagens symbolik extra stark. En rimlig tolkning är att mors dag, då som nu, ytterst stärker traditionella könsrollsmönster, eftersom kärnfamiljen alltjämt är den sociala enhet som samhället byggs kring.  Nordiska Museet
Skiter då rakt i om inte Walther ger mig något på mors dag! Jag är lycklig och stolt att få va just hans mamma! Han berikar mitt liv och han ger mig så mycket glädje! Det är många tuffa stunder också givetvis, inte minst denna vår! Men han är min pojke och jag är glad och tacksam över att få va mamma till just Walther❤️❤️❤️❤️ [caption width="480" id="attachment_777" align="alignnone"] Stolt att va mamma till just Walther❤️[/caption] Va det gäller att fira min egen mamma så är nuna tankar kluvna!  Min mamma och jag har haft en brokig relation. I perioder har jag inte umgåtts alls medhenne. Hon är mer som en vän än min mamma! Min mamma är min farmor! Jag har aldrig saknat en mamma, men jag har aldrig haft en farmor! Min farmor har tagit hand om nig sen jag var liten. Hon är den hag alltid kunnat prata med och som alltid funnits där! Den dagen min älskade Anita är borta, den dagen är en del av mig borta!  Sen jag var 12 år har min bonus/styv/plastmamma Tina funnits i mitt liv! Vi har bråkat, skrikit åt varann, och varit ovänner och ja jag har hatat henne i perioder. Men utan henne hade inte jag och pappa haft det så bra! Och hon är inte mormor till Walther, men ibland önskade jag det. För hon är den där bullmormorn som utan att skämma bort Walther ger så mycket kärlek, lycka och ibland presenter. Frågar hon honom va han önskar sig svarar han gärna "hemstickad tröja tack" det värmer både mitt och Tinas hjärta! Även on man förväntat sig andra svar! Tack Tina att du finns i vårat liv! Du betyder enormt mycket! 

Idah Michaela Lejonberg
Född: 4september 1984
Stjärntecken: Jungfru
Bor: Tidaholm
Längd: 174 cm 4september 1984
Civilstatus: Stolt singel
Familj: Son född 3 december 2005
Husdjur: Blandrastik född 20 september 2013 och en väldans massa damråttor
Favoritmat: Sushi, kokt torsk med skiratsmör, potatis och pepparot.
Intressen: Måla, rita, sy, sticka, virka
Året jag började blogga: 2008 på allvar. Men började när sonen föddes 2005
Smeknamn: Micha, Mickis, Mamma
Favoritfärg: ROSA